Efter gÃ¥rdagens folkrättsseminarium följde jur stud F.R. (”Expert”) pÃ¥ eget initiativ med till Akademibokhandeln, där den felaktigt tryckta “International Law” skulle lämnas tillbaka. I rulltrappan förkunnade “Expert” att det minsann var sexmÃ¥nadersregeln som gällde i denna situation, en felaktig vara presumeras ha varit felaktig vid köpet under sex mÃ¥nader frÃ¥n denna tidpunkt (20 a § första stycket konsumentköplagen (1990:392)).
Jag undrade om inte “Expert” hade fÃ¥tt det hela om bakfoten. Varför skulle man behöva Ã¥beropa en sÃ¥dan presumtionsregel i ett sÃ¥ uppenbart fall? Akademibokhandeln skulle ju knappast ha hävdat att det var jag som hade köpt tvÃ¥ böcker, omsorgsfullt rivit ur en bunt ur respektive bok och bundit in bunt X frÃ¥n bok B pÃ¥ bunt Y:s plats i bok A.
Precis. Mannen i informationsdisken skrev utan att blinka ut en återbetalningsorder, förmodligen utan att ägna 20 a § konsumentköplagen en enda tanke.
PÃ¥ kvällen satt jag och jur stud E.S. pÃ¥ “1&1″ och drack husets nya (enligt sÃ¥väl oss som kvinnan bakom disken lite väl kryddiga) vin frÃ¥n Argentina.
Kvällens höjdpunkt var att vi fick reda pÃ¥ att mannen som jobbar där ibland och ser ut som L.B. (sÃ¥ngaren som sjunger om en kväll i juni och teddybjörnen F.) heter M. Personalen pÃ¥ “1&1″ verkade hÃ¥lla med om att M. faktiskt kan anses likna L.B.
M. har för övrigt sista ordet när det gäller vininköpen pÃ¥ “1&1″, sa personalen.
Efter stängning åt jag och jur stud E.S. på Nybrogrillen. Den överförfriskade trion intill bestod bland annat av en man som ville döda undertecknad efter att ha tolkat in någonting (vad kom vi aldrig fram till) i vår Nybrogrillkonversation.
Efter dagens föreläsning lunch på Il Forno med jur stud K.L., som förbjöd mig att skriva det där om Nybrogrillen.
Jag lutar mig dock tryggt tillbaka på artikel 10 i EKMR om yttrandefrihet. Det är nog det närmsta folkrätt jag kommer att komma i dag.