Typisk kvällstidningsstory:
Yi, 57, badade, varvid han halkade till och fick vattenkranen rätt i ögat, rapporterar Aftonbladet.
Huruvida den rörande händelsen orsakade s k bad feelings är oklart.

Thomas Pettersson
|
|
|
|
Typisk kvällstidningsstory:
Yi, 57, badade, varvid han halkade till och fick vattenkranen rätt i ögat, rapporterar Aftonbladet.
Huruvida den rörande händelsen orsakade s k bad feelings är oklart.
I föregående inlägg citerades gårdagens dansskämt i riksdagen av Göran Hägglund.
I dag är det kollegan Carl Bildt som skämtar, dock pÃ¥ en nÃ¥got mÃ¥ttligare nivÃ¥. PÃ¥ sin blogg skriver Bildt att han skrivit en artikel med anledning av MärkesÃ¥ret 1809 i “Helsingin Sanomat”, vilken beskrivs som “Nordens största tidning”. Bildt länkar till (den finska versionen av) artikeln, pÃ¥ ett sätt som antyder att Bildt själv författat denna finska text. Bildt tillägger emellertid att det “faktiskt” ocksÃ¥ finns en svensk version (pdf), “för de som möjligen har lite svÃ¥righeter med finskan”.
Från ett av Göran Hägglunds (kd) anföranden (anförande nr 57) vid  partiledardebatten i riksdagen i dag:
Fru talman! LÃ¥t mig nu göra ett halsbrytande kast eller kanske en sving. Jag vet inte om fru talman sÃ¥g säsongspremiären av tv-programmet Let’s dance i fredags. Händelserna pÃ¥ dansgolvet har betydande likheter med oppositionens Ã¥ngestfyllda tillvaro. Det förekom ändÃ¥ en tydlig skillnad. ÂI politiken dumpades en av kavaljererna av sällskapet. Lars Ohly fick sitta som panelhöna. Efter hörbara protester frÃ¥n nÃ¥gra av deltagarnas supportrar tvingades dock Mona Sahlin till sist att bjuda upp Lars Ohly. ÂI fredagens avsnitt av Let’s dance gjorde deltagare kommentarer som hade kunnat vara direkt hämtade frÃ¥n vänsterkartellen och dess vÃ¥ndor inför sitt nya samarbete. Man skulle kunna tro att det var Mona Sahlin som sade: Just nu vaknar jag om nätterna, och det rinner svett ur min kropp. Det här är en helt annan grammatik som man fÃ¥r lära sig.ÂDet hade kunnat vara Lars Ohly som utbrast: Det är som luciafirande pÃ¥ dagis. SÃ¥ länge ingen kräks är det jättefint.ÂEller det hade kunnat vara Peter Eriksson som efter lansering av en kartell utan Vänsterpartiet uppgivet konstaterade: Vad förvÃ¥nad jag blir. Jag trodde vi var bra. ÂKanske är det sÃ¥ att en trefoting bara klarar av att dansa stapplande vals. SÃ¥ länge musiken gÃ¥r i kravlös tretakt klarar sig valstrion hjälpligt att släpas över dansgolvet. Men sÃ¥ fort det krävs nya steg och andra takter kommer trefotingen att göra publiken besviken. Vänstertrion kommer i ändlöst käbbel och hamnar i hopplös otakt om vem som ska sätta ned foten, var, när och i vilken riktning. Och väljarna, politikernas enväldiga jury fÃ¥r skäl att säga som Tony Irving i Let’s dance-juryn: Beware the jury. Playtime is over.

Det marockanska tebordet som jag fick i julklapp passade mycket bra som serveringsbord för champagne på nyårsafton.